Städat, packat och är klara - i stort sett
Tomten är röjd, gräset klippt, ogräset rensat.
Barnens rum är ommöblerat och en stor utrensning av gamla leksaker gjordes igår -fy vad småskräp de hade, men nu är allt sorterat och ena garderoben är omgjord till leksaksförvaring då vi ska göra oss av med de gamla bänkarna som bara tog en massa plats.
Förrådet är nära på klart. 4 skivor fjällpanel till ska upp och sen är det "finliret" kvar - måla och ordna kanterna snyggt, ska köpa singel och lägga i fåran mellan förrådsväggen och plattorna.
Uteplatsen på framsidan, som de senaste 2 åren varit uppsamlingsplats för alla skräp våra renoveringar åstakommit är rensad - gubbe och granne är iväg med bil och släp i skrivandets stund så nu går det att lägga in bilder på vad vi åstakommit på dessa 2,5år vi bott här.
Baksidan och trädgårdslandet
Här var tidigare en tjock häck med brudspirea som tog ca 2 meter av gräsmattan
Framsidan framför förrådet (bild finns i tidigare inlägg) Syrenträd och Cypress är borttaget tillsammans med allt annat. Jag planterade om den blå Irisen som stod här till baksidan och en röd ros flyttades ä ven den till baksidan men annars försvann allt. Vi fick gräva ner 4 stora stenar som var för stora för att lyftas bort trots att vi var 3 personer som försökte. Nu mera är det en Krusbärsbuske och en buske med vita vinbär som står här. Gräsmatta runt buskarna ska anläggas till hösten plus att vi ska plantera röda och svarta vinbär.
Syrenhäcken är nerklippt, vissa buskar ska grävas bort till hösten, andra ska klippas ner och för att göra häcken tjockare ska den fyllas ut med nya buskar.
Häcken fram ,var en blandning av Ölandstok och Brudspirea, tog 3 meter av tomten och är nu borttagen, lika så trädet framför köksfönstret och äppelträdet är nerklippt så nu ser man huset.
Nästa år ska panelen vid entrén bytas, taket mellan huset och förrådet ska bytas och bjälkarna vitmålas plus att hinner vi inte måla staketet i år ska det göras nästa år. Det blir samma röda som huset.
Foder runt fönster ska sättas upp och altandörren bytas ut mot en dörr i helglas för större ljusinsläpp i vardagsrummet.
Så, det var vad vi hunnit med under maj-juli i år så nu kan vi med gott samvete åka på riktig semester och njuta av sol, bad och äventyr tillsammans med både barn och Fredriks föräldrar.
Pilleri, pillera.
Solen har gått i moln men värmen är kvar.
Stora barnen är och leker med en kompis på gården medan Oliver sitter i vagnen och iaktar när pappa städar och fixar i förrådet. De sista av fjällpanelen ska upp, den sista snuttten av den gamla isoleringen ska bort så vi kan göra nytt, ny hylla ska upp för förvaring och sen ska mycket "blaha"-saker (Bra att ha) slängas eller säljas.
Vi har samlat på oss oerhört mycket skräp sen vi flyttade hit, eller rättare sagt, saker vi köpte till lägenheten har ingen naturlig plats i huset och då har de fått stå i förrådet och sammla damm i 3 år = dax att göra något åt nu.
Olivers 6:e tand har brutit fram, han ökar på farten i sitt klättrande men vägrar gå upp på alla fyra för att krypa.
Vore rätt coolt om han struntade i krypningen och började gå direkt för då har vi verkligen fått tre av olika sort - Robin gick björngång isf för att krypa. Becca kröp på alla fyra mer eller mindre utan att åla och om då Oliver bara ålar...
Nä, dagas att slänga in en ny tvätt i tvättmaskinen och börja röja på kontoret vårt så vi ser vad som ska vart för här inne finns än mer skrot än i förrådet.
Stora barnen är och leker med en kompis på gården medan Oliver sitter i vagnen och iaktar när pappa städar och fixar i förrådet. De sista av fjällpanelen ska upp, den sista snuttten av den gamla isoleringen ska bort så vi kan göra nytt, ny hylla ska upp för förvaring och sen ska mycket "blaha"-saker (Bra att ha) slängas eller säljas.
Vi har samlat på oss oerhört mycket skräp sen vi flyttade hit, eller rättare sagt, saker vi köpte till lägenheten har ingen naturlig plats i huset och då har de fått stå i förrådet och sammla damm i 3 år = dax att göra något åt nu.
Olivers 6:e tand har brutit fram, han ökar på farten i sitt klättrande men vägrar gå upp på alla fyra för att krypa.
Vore rätt coolt om han struntade i krypningen och började gå direkt för då har vi verkligen fått tre av olika sort - Robin gick björngång isf för att krypa. Becca kröp på alla fyra mer eller mindre utan att åla och om då Oliver bara ålar...
Nä, dagas att slänga in en ny tvätt i tvättmaskinen och börja röja på kontoret vårt så vi ser vad som ska vart för här inne finns än mer skrot än i förrådet.
Äntligen semester för hela familjen
Idag var Fredriks sista arbetsdag och nu kommer två veckors gemensam semester för hela familjen. Om en vecka åker vi till Öland för att bo på en bondgård i en vecka tillsammans med svärföräldrarna vilket barnen ser fram emot. När vi kommer hem ska vi hämta Baghera, Robins svarta kattunge med blå ögon.
Oliver är mitt i ett utvecklingssprång nu, ena stunden ligger han i köket, nästa sekund har han ålat ut i trädgården, klättrat upp för poolkanten och är på väg i med kläderna på. När jag lyfter ner honom till gräset igen så är han vid sandlådan på ett kick. Tidigare har han stannat på plattorna brevid och pillat på någon leksak medan storasyskonen lekt i sandlådan men inte idag. I ett hu var han ståendes mot kanten och sen lutade han sig framåt och gled ner över kanten för att få vara med i storasyskonens lek.
Länge har det varit "baba" och "dada" när han pratar men idag blandar han hejvilt med ljud så man knappt hänger med men det nya är "aoa" = mamma (när han är ledsen och vill komma upp från golvet).
Han har kommit på hur han rser sig upp mot vardagsrumsbordet och går runt, runt, runt bara för att det är kul, för att han kan. Ligger jag på golvet med honom tar han tag i mina kläder och drar sig upp till ståendes.
Han har även kommit på hur han reser sig från liggandes til sittandes.
Robin är i en knepig period just nu, det häftigaste som finns är superhjältar i alla konstiga former. För någon vecka sen kom han hem från en kompis, med en serietidning om Wolwerin från X-men och genast började mardrömmarna.
Han förstår inte riktigt skilnaden mellan fantasi och verklighet än.
Samma sak när han varit hemma hos en granne som är 3 år äldre och de. utan lov, tittat på YouTube och hittat ett klipp om en bebis som förvandlas till en bläckfisk.
Hans mardrömsperioder gör att han vaknar kallsvettig i ett skri och sen är det lönlöst att få honnom att somna om i sin säng. Varpå jag och Fredrik inte får sova eftersom Robin är en tornado när han sover. Ena stunden ska han ligga nära, helst innuti någon av oss, nästa stund blir det för varmt och så kommer drömmarna som han genom att vifta försöker få bort innan han vaknar till och återigen ska ligga så nära han bara kan för att han är rädd.
Är alla blivande sexåringar så här eller har vi gjort vårt barn en otjänst när vi redan från start försökt att skydda honom från fantasy/skräck oavsett om det är böcker, serier eller filmer?
Han fick en bok om NinjaTurtels när han var 4 som jag la högst upp i bokhyllan för att jag inte tyckte han var mogen för att läsa den "När du fyllt 6år" har jag sagt när han frågat om han får läsa den, "varför?" blir hans naturliga förldfråga "För att jag tycker den är för läskig för att du ska läsa den"
Gör jag fel när jag vill skydda honom och låta honom vara ett barn som får ta superhjältar när han blir äldre?
Är det fritt fram att en 5åring tittar på StarWars, Spiderman och liknande filmer?
Vart går gränsen och vem sätter den?
Ska man göra som kompisarnas föräldrar och låta barnen se/läsa samma saker?
Hur håller jag annars mitt barn borta från dessa filmer/serietidnignar tills jag tycker han är mogen att hanskas med det?
Har du råd att ge så snälla ge mig för jag känner mig rådlös just nu.
Oliver är mitt i ett utvecklingssprång nu, ena stunden ligger han i köket, nästa sekund har han ålat ut i trädgården, klättrat upp för poolkanten och är på väg i med kläderna på. När jag lyfter ner honom till gräset igen så är han vid sandlådan på ett kick. Tidigare har han stannat på plattorna brevid och pillat på någon leksak medan storasyskonen lekt i sandlådan men inte idag. I ett hu var han ståendes mot kanten och sen lutade han sig framåt och gled ner över kanten för att få vara med i storasyskonens lek.
Länge har det varit "baba" och "dada" när han pratar men idag blandar han hejvilt med ljud så man knappt hänger med men det nya är "aoa" = mamma (när han är ledsen och vill komma upp från golvet).
Han har kommit på hur han rser sig upp mot vardagsrumsbordet och går runt, runt, runt bara för att det är kul, för att han kan. Ligger jag på golvet med honom tar han tag i mina kläder och drar sig upp till ståendes.
Han har även kommit på hur han reser sig från liggandes til sittandes.
Robin är i en knepig period just nu, det häftigaste som finns är superhjältar i alla konstiga former. För någon vecka sen kom han hem från en kompis, med en serietidning om Wolwerin från X-men och genast började mardrömmarna.
Han förstår inte riktigt skilnaden mellan fantasi och verklighet än.
Samma sak när han varit hemma hos en granne som är 3 år äldre och de. utan lov, tittat på YouTube och hittat ett klipp om en bebis som förvandlas till en bläckfisk.
Hans mardrömsperioder gör att han vaknar kallsvettig i ett skri och sen är det lönlöst att få honnom att somna om i sin säng. Varpå jag och Fredrik inte får sova eftersom Robin är en tornado när han sover. Ena stunden ska han ligga nära, helst innuti någon av oss, nästa stund blir det för varmt och så kommer drömmarna som han genom att vifta försöker få bort innan han vaknar till och återigen ska ligga så nära han bara kan för att han är rädd.
Är alla blivande sexåringar så här eller har vi gjort vårt barn en otjänst när vi redan från start försökt att skydda honom från fantasy/skräck oavsett om det är böcker, serier eller filmer?
Han fick en bok om NinjaTurtels när han var 4 som jag la högst upp i bokhyllan för att jag inte tyckte han var mogen för att läsa den "När du fyllt 6år" har jag sagt när han frågat om han får läsa den, "varför?" blir hans naturliga förldfråga "För att jag tycker den är för läskig för att du ska läsa den"
Gör jag fel när jag vill skydda honom och låta honom vara ett barn som får ta superhjältar när han blir äldre?
Är det fritt fram att en 5åring tittar på StarWars, Spiderman och liknande filmer?
Vart går gränsen och vem sätter den?
Ska man göra som kompisarnas föräldrar och låta barnen se/läsa samma saker?
Hur håller jag annars mitt barn borta från dessa filmer/serietidnignar tills jag tycker han är mogen att hanskas med det?
Har du råd att ge så snälla ge mig för jag känner mig rådlös just nu.
Idag är en blää-dag
Idag är en blä-dag
Solen skiner, inte ett moln syns på himmlen och vi borde för länge sen varit iväg på bus men inget blev som vi tänkt det idag.Alla vaknade på fel sida och går omkring som små zombies här hemma. Inget är roligt förutom att titta på film och det får barnen inte göra när det är fint väder ute.
Robin sitter och surar för han vill leka med kompisar, Rebecca går omkring och skriker så där som hon gör bara för att hon tycker det är kul och Oliver sover äntligen efter att hela morgonen ålat till mina trädgårdsland där han tar tag i kanten och reser sig upp för att sen mula hela munnen full med jord. Hänger en jordgubbsplanta eller två med bryr han sig inte om - Lite skit rensar bara magen även om hans små äventyr inte på långa vägar slår Rebeccas första sommar i den här trädgården då hon kom och ville visa mig något "Mamma, mamma!!! Titta!!! Gott!!!" och när hon öppna handen ligger där ett snäckskal och jag inser att ungen är helt slemmig om munnen efter att ha smakat rå snigel....
Igår var vi till Öppnis och Robin blev överycklig när han insåg att killen han lekte med var en gammal dagiskompis från förra dagiset. Gibbe, Robin och JennieLee var näst intill oskiljaktiga och under de 2 år sen Robin slutade på det dagiset har han många gånger frågat efter just Gibbe men han flyttade till andra sidan stan i samma veva vi bytte dagis och tappade då kontakten helt med hans familj men nu fick de leka en hel dag och det var som om de här två åren inte existerat för de lekte på precis lika bra som de alltid gjort.
Ska se om jag kan få nummret till hans mamma så killarna får hålla kontakten även efter sommaren.
En hektisk helg
Barnen är lediga från dagis sen midsommar och dagarna går, allt för fort känns det som.
Första veckan var vi mest hemma, mös i solen och poolen i trädgården. Busade en dag med dagiskompisar och en dag han vi upp till Öppnis för bus och lek men sen blev alla sjuka.
Robin började hosta, Becca kunde inte prata pga heshet och Olivers näsa rann i ett men i fredags kom Kusefinerna på besök tillsammans med farmor och farfar. En heldag som gick i ett och när Fredrik med bror och sin pappa kom hem från golfbanan vid 18-tiden för middag kändes det som om klockan var 14.
Becca och jämnåriga kusinen badade i poolen medan storkusinerna lekte med Robins fotbollsgubbar.
Det enda som var tråkigt med den dagen var att min svägerska inte kom med, hade velat sjunga "Ja må hon leva" till henne också eftersom
I lördags kom Susanne på besök med sina tre buskillar, lunch, fika och en massa bus. Helt plötsligt klämmer Fredrik ur sig att Björn kanske hinner hit innan han ska till jobbet så kan vi även äta middag tillsammans? Men Susanne kontrade med att vi kunde följa med dem hem och äta middag hos dem för hon trodde inte Björn skulle hinna.
Efter middagen droppade hennes nya granne in med sina två killar, det visade sig vara en av mina favoritmammor från Öppna förskolan när jag sprang där med Rebecca 05-06 och som jag inte sett sen dess. Så kul att åter igen träffas, höra hur livet varit de senaste två åren och även inse att vi fortfarande har mycket att prata om så troligen blir det mer bus i framtiden ihop. Det var itne alls länge sen jag gick här hemma och funderade på hur det gått för henne och nu så dök hon upp från ingenstans.
Det är så skönt att umgås med vänner som har barn i samma ålder som jag själv har, det finns inga pretantioner utan bara avslappnad atmosfär där barnen leker tillsammans medans föräldrarna babblar över en kopp kaffe. Ju fler barn dessto lättare för de roar ju sig själva.
I går passade vi på med en mysig familjedag eftersom det blev så intensivt både fredag och lördag. Vi hade tänkt att vara hemma och pula i trädgården men vid lunch fick jag idén att åka till Bålsta och gå på Lasse Åbergsmuséet. Sagt och gjort, efter lunch packades alla in i bilen och vi for iväg. En snabb titt på alla leksaker och sen flera timmars bus i Trazan och Bananes koja. En pause för glass och vätska och sen mera bus. När vi gick därifrån stannade en bil på parkeringen, rutan vevades ner och killen Robin busat med hela dagen vinkade hejdå - en fin gest efter så bra bus ihop.
Barnen somnade helt utmattade efter en saga, normalt brukar det bli tre innan deras ögon går i kors.
På kvällen satt jag som vanligt vid datorn när Lizze dök upp på MSN och undrade vad vi hittade på idag, om de kunde få ta Djungelbilen och komma hit på en fika? Självklart!
Så förmiddagen gick åt att kramas och mysa med barnen eftersom det regnade ute. Jag och Becca fyllde på "pussförådet" så det fanns pussar kvar när pappa kommer hem från jobbet (de tar slut allt som oftast om man inte fyller på dem) Robin behövde lite kramar så även det fylldes på.
Vid 13-tiden kom 5 regnblöta individer i gummistövlar och paraply in genom dörren. Å vad skönt att äntligen få krama om Lizze igen, hon har en sån värme i sina kramar att allt bara rinner av mig och jag blir avslappnad till 100%
Varför blir det alltid så lång tid emellan våra träffar? Sa vi inte att vi skulle träffas minst en gång i veckan efter våra små ploppat ut och vi båda var hemma? Skärpning på oss bruden!!!
Så även idag har det varit bus och stoj med kompisar, middag vid långbord och den där stämningen som jag bara älskar - glädje, prat, sång, skratt och gemenskap.
Just nu ligger Oliver utslagen på soffan brevid mig, Robin och Becca somnade i soffan tittandes på Pippi. fredrik ahr krypit ner och jag ska gå in och krama kudden brevid honom.
I morgon är planen att ta det lungt, bara vara hemma och bara vara - får se om vi lyckas eller om något annat trillar på oss som vanligt.
Första veckan var vi mest hemma, mös i solen och poolen i trädgården. Busade en dag med dagiskompisar och en dag han vi upp till Öppnis för bus och lek men sen blev alla sjuka.
Robin började hosta, Becca kunde inte prata pga heshet och Olivers näsa rann i ett men i fredags kom Kusefinerna på besök tillsammans med farmor och farfar. En heldag som gick i ett och när Fredrik med bror och sin pappa kom hem från golfbanan vid 18-tiden för middag kändes det som om klockan var 14.
Becca och jämnåriga kusinen badade i poolen medan storkusinerna lekte med Robins fotbollsgubbar.
Det enda som var tråkigt med den dagen var att min svägerska inte kom med, hade velat sjunga "Ja må hon leva" till henne också eftersom
I lördags kom Susanne på besök med sina tre buskillar, lunch, fika och en massa bus. Helt plötsligt klämmer Fredrik ur sig att Björn kanske hinner hit innan han ska till jobbet så kan vi även äta middag tillsammans? Men Susanne kontrade med att vi kunde följa med dem hem och äta middag hos dem för hon trodde inte Björn skulle hinna.
Efter middagen droppade hennes nya granne in med sina två killar, det visade sig vara en av mina favoritmammor från Öppna förskolan när jag sprang där med Rebecca 05-06 och som jag inte sett sen dess. Så kul att åter igen träffas, höra hur livet varit de senaste två åren och även inse att vi fortfarande har mycket att prata om så troligen blir det mer bus i framtiden ihop. Det var itne alls länge sen jag gick här hemma och funderade på hur det gått för henne och nu så dök hon upp från ingenstans.
Det är så skönt att umgås med vänner som har barn i samma ålder som jag själv har, det finns inga pretantioner utan bara avslappnad atmosfär där barnen leker tillsammans medans föräldrarna babblar över en kopp kaffe. Ju fler barn dessto lättare för de roar ju sig själva.
I går passade vi på med en mysig familjedag eftersom det blev så intensivt både fredag och lördag. Vi hade tänkt att vara hemma och pula i trädgården men vid lunch fick jag idén att åka till Bålsta och gå på Lasse Åbergsmuséet. Sagt och gjort, efter lunch packades alla in i bilen och vi for iväg. En snabb titt på alla leksaker och sen flera timmars bus i Trazan och Bananes koja. En pause för glass och vätska och sen mera bus. När vi gick därifrån stannade en bil på parkeringen, rutan vevades ner och killen Robin busat med hela dagen vinkade hejdå - en fin gest efter så bra bus ihop.
Barnen somnade helt utmattade efter en saga, normalt brukar det bli tre innan deras ögon går i kors.
På kvällen satt jag som vanligt vid datorn när Lizze dök upp på MSN och undrade vad vi hittade på idag, om de kunde få ta Djungelbilen och komma hit på en fika? Självklart!
Så förmiddagen gick åt att kramas och mysa med barnen eftersom det regnade ute. Jag och Becca fyllde på "pussförådet" så det fanns pussar kvar när pappa kommer hem från jobbet (de tar slut allt som oftast om man inte fyller på dem) Robin behövde lite kramar så även det fylldes på.
Vid 13-tiden kom 5 regnblöta individer i gummistövlar och paraply in genom dörren. Å vad skönt att äntligen få krama om Lizze igen, hon har en sån värme i sina kramar att allt bara rinner av mig och jag blir avslappnad till 100%
Varför blir det alltid så lång tid emellan våra träffar? Sa vi inte att vi skulle träffas minst en gång i veckan efter våra små ploppat ut och vi båda var hemma? Skärpning på oss bruden!!!
Så även idag har det varit bus och stoj med kompisar, middag vid långbord och den där stämningen som jag bara älskar - glädje, prat, sång, skratt och gemenskap.
Just nu ligger Oliver utslagen på soffan brevid mig, Robin och Becca somnade i soffan tittandes på Pippi. fredrik ahr krypit ner och jag ska gå in och krama kudden brevid honom.
I morgon är planen att ta det lungt, bara vara hemma och bara vara - får se om vi lyckas eller om något annat trillar på oss som vanligt.
Två har blivit tre
Trollungarna alltså, den 27 oktober 2007 föddes Oliver hemma i vårt badkar 10 minuter innan första barnmorskan kom in genom dörren.
Både Robin och Rebecca har tagit det bra att få bli storasyskon men när Oliver var en månad blev vi sjuka här hemma. Influensa, förkylningar, magsjuka om vart annat från början av december till maj så nu känner jag att jag orkar börja skriva om vårt liv igen.
Hoppas det finns någon kvar som läser.
Både Robin och Rebecca har tagit det bra att få bli storasyskon men när Oliver var en månad blev vi sjuka här hemma. Influensa, förkylningar, magsjuka om vart annat från början av december till maj så nu känner jag att jag orkar börja skriva om vårt liv igen.
Hoppas det finns någon kvar som läser.